unappreciated;
idag vaknade jag- åt min underbara frukost och insåg att dagen inte skulle bli bättre än såhär. jag gjorde mig iordning och stod och sjöng framför spegeln inne på mitt rum. för en gång skull så kände jag mig snygg. på riktigt. sedan skjutsade mamma mig till skolan. sedan hämtade hon min igen och vi åkte hem för att äta lunch. jag äter alltid lunch hemma. sedan var det tillbaka i skolan igen och sedan hem igen. sedan har dagen bara gått och nu sitter jag och kollar på 2900 hapiness. sedan börjar top model 9 ikväll, och lost- fast lost skall vi spela in.
jag vill flytta- bort från denna lilla skitbyn. jag har ingenting alls här har jag kommit på. skall bli skönt att byta skola till hösten också- inte massa gammalt skit kvar. en ny start på riktigt. jag längtar. vill känna samhörighet med någon vilket jag absolut inte gör nu. känns bara som jag är i vägen och när jag tror att jag äntligen börjar må bra så rasar allting igen. det har inte varit så jävla lätt det senaste året, det är inte så lätt att hitta sig tillbaka bland alla efter 1 frånvarande år i anorexi. och alla tror säkert att det är typ frivilligt och att man gör det för att man tycker att det är kul på något sätt, att man kan sluta när man vill. så är det inte, jag är inte frisk än även ifall jag äter mycket. nä fyfan. jag vill bort.
nu vet jag inte vad jag ska skriva förutom att jag glömde det jag egentligen skulle skriva i detta inlägget, det jag också ska skriva är att jag älskar mat.
-hanna
Kommentarer
Trackback
